Joseph-Francis Sumégné

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

A mụrụ Joseph-Francis Sumégne na 30 July 1951 na Bamenjou, Cameroon. Onye na-ese ihe na onye na-ese ihe kemgbe 1976, ọ bụ onye na-ese ihe na-akụziri onwe ya. Ọ bi ma na-arụ ọrụ na Yaoundé (Cameroon. [1]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

[Ihe e dere n'ala ala peeji]

N'ịbụ onye ihe osise na egbugbu ndị ọ hụrụ n'ahụ nne nne ya na ogidi ndị eze dị n'ebe ọdịda anyanwụ Cameroon nwere mmetụta, ọ na-ese ọtụtụ ihe n'oge ọ bụ nwata n'ime obodo. Mgbe ahụ, ewebata ya n'ụdị omume nka dị iche iche (ihe ọkpụkpụ, ịcha agba, ọla, nkata na ịkwa akwa), ngwakọta nke ga-egosipụta ọrụ ya n'ọdịnihu. Ọrụ ya na-egosi mmetụta nke ihe ọkpụkpụ omenala na mpaghara ebe obibi ya. Ngwakọta nke ihe ndị a chọtara jikọtara ya na waya ọla kọpa na stitches nke ọ na-emepụta, na-eche ihe ịma aka nke ụda free ihu. N'ịkọwa ọchịchọ ya, ihe mgbu, agụụ ya, iwe na nrọ ya site na ihe ọkpụkpụ ya, Sumégné na-emepụta nkà ihe ọmụma ya na usoro ya nke JALA'A iji gosipụta na ibuli onwe ya elu. Isiokwu ndị Sumégné kwuru bụ ọtụtụ: ihe mkpuchi na agwa nke ike ọdịnala, ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị na-aga n'ihu (ndị na-agba egwu, ndị na-akpali akpali), ihe nkiri si na gburugburu ya kwa ụbọchị..[2]

N'ịbụ onye a kpọrọ ka ọ gaa biri na Douala site na doual'art ruo afọ atọ, site na 1993 ruo 1996, Sumégné mere La Nouvelle Liberté ya, nnukwu ihe a tụrụ atụ nke dị mita 12 n'ịdị elu. A kpọrọ ya ka ọ mepụta ọrụ n'èzí na Gabon, France na Germany. Ihe ọhụrụ o mepụtara n'obodo ukwu bụ Le monument pour la Paix maka ihe osise nke oge a nke Bangui, na Central African Republic. O gosipụtara na ọtụtụ mba, gụnyere Japan maka afọ atọ nke Osaka (1998) na Netherlands maka afọ atọ ya nke Arnhem (2008). N'afọ 2004, o sonyere na Biennale nke Dakar (Senegal), na ihe ngosi otu onye na nhọrọ gọọmentị, ebe o gosipụtara usoro ihe ọkpụkpụ ya Les neufs notables nye ndị na-ege ntị mba ụwa na nke mbụ. Nnukwu ngosi ihu ọha kachasị ọhụrụ ya mere na 2014 na ArtFair London, na United Kingdom. N'afọ 2015, ọ laghachiri na eserese.

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Onye ọ bụla[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ngosi nka nke Joseph-Francis Sumégné nke ndị ama ama itoolu Bamiléké
  • 2008
    • Mmegharị nke uzuzu-Espace doual'art, Douala
  • 2005
    • Ebe A Ma Ama itoolu, DoualaDouala
  • 2003
    • Ihe ngosi na-enweghị aha nke Joseph-Francis Sumégné-Espace doual'art, Douala
  • 2002
    • Ihe ngosi nke ihe a tụrụ atụ nke Joseph-Francis Sumégné-Espace doual'art, DoualaDouala

Ìgwè[dezie | dezie ebe o si]

  • 2010
    • Cameroonian Touch.2, Espace doual'art, Douala
  • 2008
    • Sonsbeek 2008: ịdị ukwuu, Sonsbeek International Sculpture Exhibition, Arnhem
  • 2007
    • Africa Remix -Ihe osise nke oge a nke kọntinent, Johannesburg Art Gallery (JAG), Johannesburg
  • 2006
    • Africa Remix -Ihe osise nke oge a nke kọntinent, Mori Art Museum, Tokyo
    • Agha megide Ịda ogbenye, Espace doual'art, DoualaDouala
  • 2005
    • Africa Remix - nka nke oge a nke kọntinent, Centre Pompidou - Musée National d'Art Moderne, Paris
    • Africa Remix -Ihe osise nke oge a nke kọntinent, Hayward Gallery, London
  • 2004
    • Africa Remix -Zeitgenössische Kunst eines Kontinents, Museum Kunst Palast, Düsseldorf
    • 6th Biennale of African Art Contemporary, Dak'Art Biennale nke Dakar, Dakar
  • 1998
    • Dak'Art 1998, Biennale nke African Art nke oge a, Dak'Art Biennale de Dakar, DakarDakar

Ebem si dee[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Joseph Francis Sumégné s'impose à la galerie d'Art contemporain de Yaoundé", Made in MBOA, 5 June 2017.
  2. "In Africa, se l'arte pubblica può fare la città", it:Il Giornale dell'Architettura, 28 July 2017.