Hervé Youmbi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Hervé Gabriel Ngamago Youmbi bụ onye na-ese ihe na Cameroon nke bi ma na-arụ ọrụ na Douala. Ọ bụ onye guzobere larịị nke muta na Cercle Kapsiki, otu ndị omenkà Cameroon ise, nke e guzobere na 1998.[1]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Foto nke ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Cameroon ise, n'oge dị iche iche, lụrụ ọgụ ma nwụọ maka nnwere onwe

A mụrụ Hervé Youmbi na Bangui, Central African Republic na Machị 25, 1973.[2][3] Ọ nwetara diplọma site na Institut de Formation Artistique (IFA) na Mbalmayo, Cameroon, ma mesịa gụọ akwụkwọ na École Supérieure des Arts Décoratifs de Strasbourg (France) site na Ọktoba 2000 ruo June 2001.[4] Ọ na-akụzi nka n'ọtụtụ obodo alaeze ukwu ndị ọsọ agba dị na Cameroon, na ụlọ akwụkwọ nka nke Nkongsamba na Foumban, na ụlọ ọrụ nka na mahadum nke Douala na Dschang.[5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise bụ ihe ndabere nke ọrụ Youmbi. Site na nyocha nke ọma banyere ahụ mmadụ n'ime obodo, ọ na-ajụ ajụjụ banyere obodo ya, obodo ndị ọ nọrọ, na ebe ọ gafere ma na-arọ nrọ banyere ịmatakwu ihe. Ndị a bụ isi iyi nke mkpali na ngosipụta nka ya. N'afọ 2010, ọ na-enyocha mmetụta nke Ọchịchị onye kwuo uche ya zuru ụwa ọnụ na nka nke oge a n'Africa site na ntinye mgbasa ozi ya Ces totems qui hantent la mémoire des fils de Mamadou (Ihe oyiyi ndị a na-echeta nwa Mamadou). Ihe osise triptych Au nom du père, du fils et de la sainte monarchie constitutionnelle (N'aha nna, nwa na eze dị nsọ) site na 2012 na-egosi ime ihe ike na nnupụisi megide okike kpọmkwem ihe méré ótù na dị nnọọ n'ókè ọchịchị aka ike n'Africa.[3] Ntinye ya bụ Visages de Masques nke e gosipụtara na Bandjoun Station (Cameroon) na-ele anya na mmetụta nke ọchịchị ala ọzọ na ime ihe nkpuchi na ememe na ụdị echiche na saịtị edemede n'Africa n'oge ụwa. Nlekọta nke Akụkọ ihe mere eme enweela ọnọdụ dị mkpa n'ọrụ ya, site na ọrụ dịka Cameroonian Heroes, nke e gosipụtara n'oge SUD 2007 na Douala, ụtụ maka mmegide mbụ nke Cameroonian megide ọchịchị ndị Germany.

Ọrụ ndị e depụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihu nke Masks (2015-Ugbu a). [6][7]

Hervé Youmbi natara agụmakwụkwọ Culturesfrance na-enye ya visa onye na-ese ihe na 2009, na Smithsonian Artist Research Fellowship 2012 site na Smithsonic na Washington na nri ụtụtụ Ogwe na DC, USA. Ọrụ ya dị na ụfọdụ nchịkọta ndị isi, dị ka World Bank na Smithsonian National Museum of African Art na Washington. N'afọ 2020, Royal Ontario Museum dị na Canada nwetara otu n'ime ihe ndị ọ rụpụtara. [8]

Nrutụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Hervé Youmbi – SPARCK (en-GB). Space for Pan African Research Creation and Knowledge. Retrieved on 2023-01-25.
  2. Hervé Youmbi – SPARCK (en-GB). Retrieved on 2023-01-25.
  3. 3.0 3.1 Hervé Youmbi (fr-FR). Doual'art. Retrieved on 2023-01-25.
  4. HERVÉ YOUMBI | Bio & CV (en-US). Axis Gallery (2018-08-30). Retrieved on 2023-01-25.
  5. Hervé Youmbi - African Artists for Development. aad-fund.org. Retrieved on 2023-01-25.
  6. Forni (2018-09-02). "Village Matters, City Works: Ideas, Technologies, and Dialogues in the Work of HervÉ Youmbi" (in en). Critical Interventions 12 (3): 294–305. DOI:10.1080/19301944.2018.1532380. ISSN 1930-1944. 
  7. Hervé Youmbi | Visages de Masques (en-US). Axis Gallery (2019-08-29). Retrieved on 2024-03-08.
  8. Contemporary Art in Cameroon (en). Royal Ontario Museum. Retrieved on 2023-01-25.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ìhè si Africa Hervé Youmbi [1]
  • Ọdịbendị Afrịka. [2]
  • Obodo ndị dị n'ime obodo Hervé Youmbi [3]
  • " Masks on the move " isiokwu Silvia Forni (p. ) na African Arts summer 2016, Vol 49, nọmba 2, California/ USA, 2016
  • "Lights of Africa" Ndepụta ngosi Fondation AAD, Paris/ France, 2015
  • "Akụkọ akụkọ " Ndepụta ngosi Bandjoun station, Bandjoun/ Cameroun. 2015
  • Nkà na ọdịbendị nke Africa. N'ihe gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya. N'okpuru nduzi nke Myrian-Odile Blin. Mbipụta Presses Universitaires de Rouen et du Havre (PURH), Rouen/ France. 2014
  • "ỤKWỌ Nlegharị anya nke oge a 4" World bank; Yaoundé/ Cameroon. 2014
  • " Hervé Youmbi " Akwụkwọ edemede mbụ nke Dominique Malaquais maka Les carnets de la création, éditions de l'oeil, Paris France. 2011
  • "Ọdịbendị Ọha" Institute for public knowledge Mpịakọta 23 Site na ụlọ ọrụ mgbasa ozi mahadum Duke, Durham, NC/USA 2011
  • "Africultures n° 83" African Independence: chroniques d'une relation, a interview de Virginie andriamirado, éditions l'Harmattan Paris/ France. 2011
  • Anthologie de L'Art africain du XX siècle, mbipụta Revue noire, Paris, France.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe osise ọha na eze n'Africa. Ihe osise na mgbanwe obodo na Douala /// Art and Urban Transformations na Douala. Geneva: Metis Presses.   ISBN 978-2-94-0563-16-6