Grace Oluchi Mbah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Grace Oluchi Mbah (amụrụ na 22 Jenụwarị 1994) bụ onye oso-eme megide mgbanwe Mgbanwe ihu igwe. O so guzobe Climate Action Africa (CAA) na Julaị 14, 2021, ya na Chukwuemeka Fred Agbata . [1] Ọ bụ òtù na-abụghị nke gọọmentị na nke na-abụghị maka ịchọ uru nke na-elekwasị anya n'idozi nsogbu ihu igwe n'Afrịka ma gafee. Nzukọ ahụ na-arụ ọrụ na njikọ aka ya ná ụlọ ọrụ, òtù ndị ọkachamara, gọọmentị, òtù ndị obodo, ndị nwe ụlọ azụmahịa na ndị mmadụ n'otu n'otu iji bulie atụmatụ maka omume ọhụrụ maka gburugburu ebe obibi na-adịgide adịgide na mmepe nke Africa maka mmadụ niile.[2]

Nzukọ ahụ na-ahazi oghere mmụta maka ụmụaka ịmara banyere mgbanwe ihu igwe ma malite n'oge ịbụ ndị na-eweta mgbanwe maka gburugburu ebe obibi dị mma obibi. Mgbanwe ihu igwe aghọwo isiokwu mkparịta ụka zuru ụwa ọnụ nke nwere atụmatụ maka ịzọpụta ụmụ mmadụ na ụdị ihe ndị ọzọ dị ndụ na ya. Ịdọ aka na ntị banyere okpomọkụ ụwa emeela ka e nwee mmetụta nke dugara n'ịgbanwegharị òtù esi eme gburugburu ebe obibi ka ọ dịrị n'ụdị ma kepụta ụwa anyị chọrọ site na ịchịkwa okpomọkụ na Ọnọdụ ihu igwe.[3][4][5][6]

Agụmakwụkwọ na mmalite ndụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Grace nwere nzere B.Sc. n'isi ọmụmụ Banking na Finance. O nwekwara nzereMBA n'isi ọmụmụ Business Management . [7]

Ihe ndi O so Mee[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Grace na-arụ dịka onye oso-eme megide mgbanwe ihu igwe sitere na mmetụta nke ọnwụ, mbibi nke ndụ na ihe onwunwe, mmebi nke ihe ndị akụrụ akụ n'ugbo na nsogbu nke mmebi nke ihe onwunwe n'ihi okpomọkụ ụwa na Naịjirịa. Ọ bụ ezie na, mgbanwe ihu igwe bụ ihe ọnatarachi, Grace na ndị òtù ya na-eme ka ndị mmadụ nwee mmetụta site n'ịgbasa ozi na ịrịọ arịrịọ ma na-ewu mmekọrịta na-egosi na ịghara ileba anya na mgbanwe ihu igwe ga-enwe mmetụta na ahụike, ọrụ ugbo, gburugburu ebe obibi, akụ na ụba, ọha na eze na akụkụ niile nke mbọ mmadụ. [8] [9][10] Dị ka Grace si kwuo, "Nigeria ịbụ ebe mgbanwe ihu igwe ga-emetụtakarị kwesịrị iweta ime ihe ozugbo ozugbo nakwa n'òtù igbochi ya. Site na njikọaka a, anyị na-achọ iji ike nke ihe ọhụrụ, omume na-adịgide adịgide, mkparịta ụka maka ụkpụrụ, na itinye aka nke obodo iji gbanwee ọdịnihu Naịjirịa ma setịpụ ihe nlereanya nye mba ndị ọzọ zuru ụwa ọnụ." Ha na-enye ndụmọdụ na ntụziaka nakwa akụrụngwa maka mgbanwe ihu igwe.[11][12]

Ha malitere Climate Action Africa Labs (CAA Labs) nke mepụtara ihe ọhụrụ nke na-akwado mmepụta nke usoro okike ihu ígwé gbadoro ụkwụ na teknụzụ n'Africa.[13] N'iso gọọmentị, ndị na-eme nnyocha, ndị ọkà mmụta sayensị, na ndị ọkachamara rụkọọ ọrụ, CAA Labs lekwasịrị anya na nsogbu ihu igwe na-agbanwe agbanwe, na mkpebi iwu ndị dabeere na ihe akaebe na kọntinent ahụ na-akwado ntụgharị nke nchọpụta yana òtù teknụzụ ihu igwe na mmalite na mmepụta ụ́sà na-adịgide adịgide.[14]

Grace na ndị òtù ya n'okpuru Climate Action Africa guzobere ma malite Akụkọ Ihu Igwe maka Ụmụaka. Nke a na-elekwasị anya n'ịkụziri na ịzụlite ụmụaka na ndị ntorobịa ka ha mara maka mgbanwe ihu igwe ma malite n'oge iji chebe obodo ha. Ọ bụ ihe mmemme gbadoro ụkwụ na "jide ha mgbe ha ka na-eto eto" nke nwere ihe nkiri-na-ngere na ihe nkiri ndịnaya dijitalụ. Ọrụ ahụ na-elekwasị anya ịkọrọ ndị na-eto eto dị otu ǹdè n'ọnụ ọgụ n'ụwa niile akụkọ gbasara mgbanwe ihu igwe dabere na ihe na-eme na ndụ n'ezie. Dị ka onye nduzi òtù ahụ si kwuo, "Ụmụ anyị bụ ndị nlekọta mbara ala a n'ọdịnihu. Mgbe anyị na-eme ka mmụta maka ihu igwe na-akpali akpali ma dị mfe nnweta, anyị na-enye ha ike iwere akaraaka gburugburu ebe obibi ha n'aka ha, ma bụrụ ndị na-akwado mgbanwe." Nke ahụ bụ kpọmkwem ihe anyị na-arụ." A ga-egosi usoro Climate Stories 4 Kids na redio na TV. [15] Echiche nke ụmụaka na ndị ntorobịa ịmara maka mgbanwe ihu igwe na-adakọ n'otu olu ya na arịrị UNICEF na-enwe na ụmụaka na-enwe mmetụta site na ịnweta mmiri, ahụike, agụmakwụkwọ, nchekwa nri na ọdịmma.[16] Isi ihe bụ na enwere ike ibelata mgbanwe ihu igwe ma ọ bụrụ na nchekwa na ihe ọmụma dịkwuo mma.

Ọzọkwa, akụkọ kaosimee nke African Child Forum kwuru na "ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụmụaka dị otu ijeri n'ọnụ ọgụ - ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkara nke ụmụaka niile nọ n'ụwa - bi na mba ndị nwere nnukwu ihe ize ndụ nke mmetụta mgbanwe ihu igwe. Mgbanwe ihu igwe nwere mmetụta kpọmkwem na nke na-apụtaghị ìhè na ikike ụmụaka nwere na ahụike, ndụ, ùgwù na agụmakwụkwọ. Ọzọkwa, mgbanwe ihu igwe na-eme ka ihe ize ndụ maka ime ihe ike megide ụmụaka amụbawanye. Ọdachi ihu igwe na-akpata na-ewepụ ndị mmadụ, na-egbochi ohere ịnweta agụmakwụkwọ, mmiri zuru oke, na nri na-edozi ahụ. [17] Ya mere, ntụziaka dị irè maka mgbanwe ihu igwe ga-egbochi usoro okike nwere ike inwe mmetụta dị mma.

Grace sonyere na ọgbakọ Africa Climate Summit emere na Kenya lekwasịrị anya n'ịlụso nsogbu ihu igwe n'Africa, site na 4 ruo 6 Septemba 2023 na Kenyatta International Convention Center (KICC) na Nairobi, Kenya.[18] Ndị oso-eme ndị ọzọ maka ihu igwe, ndị ọrụ gọọmentị na ndị ọzọ metụtara ya bịara nzukọ a. Nzukọ ihu igwe Africa nke afọ 2023 nyere ikpo okwu maka ndị na-eme iwu, ndị ọrụ, azụmaahịa na ndị obodo nke kpatara mmekọrịta na ngwọta ihu igwe, ihe ịma aka na atụmatụ yana ohere ndị e nwetara na mpaghara dị iche iche. Nke a dugara na nkwakọba ihe nke mbụ ya zuru ụwa ọnụ nke e mechiri na COP28 na UAE na Disemba 2023 .[19][20] Grace bịanyere aka na nkwekọrịta nke njikọ (MoU), tinye aka ma sonye na ihe omume mgbanwe ihu igwe maka ịmepụta gburugburu ebe obibi dị mma obibi na Naijiria n'afọ 2024 na Abuja.[21]

Na Maachị afọ 2024, Climate Action Africa n'okpuru nduzi nke Grace Mbah kwupụtara mmemme ya Climate Action Afrika Forum 2024 (CAAF24) nke isiokwu ya bụ: "Akụnaụba Dị Ndụ: Ọdịnihu Na-egbuke Egbuke: Ikepụta na Itinye onwe na ego onye na nhazite nke Ihu Igwe dị sam n'Africa". O kwuru, "Ọ bụghị akụkọụwa na ụwa guzo n'ọnọdụ dị oke egwu, ebe ime ihe siri ike dị mkpa iji belata mmetụta ọjọọ nke mgbanwe ihu igwe."[22][23][24] Oge mmiri ozuzo na Naịjirịa yiri ka mmiri ozuzo na-ezosizi ike okpukpu abụọ karịa. Ọ na-aghọ ihe dị mkpa na e mepụtara oghere maka ndị òtù, gọọmentị, ndị mmadụ n'otu n'otu, na ndị ọrụ afọ ofufo iji rụrịtaa ụka ma mee ihe siri ike iji zọpụta mbara ala anyị site na ọnọdụ ihu igwe siri ike. Mgbanwe ihu igwe na Naịjirịa dị oke egwu dịka mba ahụ ahụla mmebi ganye na steeti ya dị iche iche, ya mere mkpa ọ dị ịrụkọ ọrụ ọnụ nye ndị ọzọ ọnụ na-eru n'okwu na mpụga gọọmentị iji kwado mba ahụ site na ihe nlụpụta na-adịgide adịgide nke ga-eweghachi gburugburu ebe obibi.[25][26][27]

Ihe ndị O mepụtara[dezie | dezie ebe o si]

Grace so guzobe Climate Action Africa, òtù nzukọ bụ maka ịhazi ikike megide mgbanwe ihu igwe na Julaị 2021. [28]

Grace na ndị òtù ya malitere Climate Action Africa Labs (CMA Labs) iji mepụta ma kwadoo usoro mmalite nke teknụzụ ihu igwe n'Africa. [29][30]

Ndị òtù ya guzobere akụkọ ihu igwe maka ụmụaka n'afọ 2023. [31]

Ọ bịanyere aka na nkwekọrịta nke njikọ (MoU) ya na National Council on Climate Change (NCCC) na ịlụso ihe ịma aka nke mgbanwe ihu igwe ọgụ na Naijiria na Febụwarị 2024.[32]

O sonyere na Africa Climate Summit na Kenya na idozi nsogbu ihu igwe na Africa n'afọ 2023. [33]

Ya, na ndị òtù ya, hiwere Climate Action Africa Forum 2024 (CAAF24) maka mmetụta ka ukwuu na mgbanwe ihu igwe na Maachị 2024. [34]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Building Resilience: 6 Simple Climate Solutions for Big Impact in Nigeria - Brand Times (en-US) (2024-03-12). Retrieved on 2024-05-02.
  2. Africa Climate Summit 2023: Climate Action Africa Takes Center Stage | Independent Newspaper Nigeria (en-GB) (2023-09-06). Retrieved on 2024-05-05.
  3. Global warming | Definition, Causes, Effects, Solutions, & Facts | Britannica (en). www.britannica.com (2024-04-30). Retrieved on 2024-05-02.
  4. Kashif Abbass, Muhammad Zeeshan Qasim, Huaming Song, Muntasir Murshed, Haider Mahmood and Ijaz Younis (2022). "A review of the global climate change impacts, adaptation, and sustainable mitigation measures". Environmental Science and Pollution Research 29 (28): 42539–42559. 
  5. World Bank Climate Change Knowledge Portal (en). climateknowledgeportal.worldbank.org. Retrieved on 2024-05-04.
  6. Nations. What Is Climate Change? (en). United Nations. Retrieved on 2024-05-04.
  7. ITEdgeNews (2021-05-11). Meet GoDo Hub advisory board members, new executive director (en-US). ITEdgeNews. Retrieved on 2024-05-03.
  8. Ecosystem Olaniyi O.A., Ojekunle Z.O. and Amujo B.T. (2013). "Review of Climate Change and Its Effect on Nigeria". International Journal of African and Asian Studies - An Open Access International Journal 1: 57–65. 
  9. Idowu Adekunle Adedoyin, Simeon Oluwatoyin Ayoola, A I Opele, Bolatito Ikenweiwe (2011). "Impact of Climate Change in Nigeria". Iranian Journal of Energy and Environment 2 (2): 145–152. 
  10. Scholarly Articles on Global Warming and Climate Change | Gale (en). www.gale.com. Retrieved on 2024-05-05.
  11. Daniels (2024-02-03). NCCC, CAA partner to tackle Nigeria's climate crisis (en). The Sun Nigeria. Retrieved on 2024-05-03.
  12. National Council On Climate Change and Climate Action Africa Partner To Tackle Nigeria's Climate Crisis | Independent Newspaper Nigeria (en-GB) (2024-02-03). Retrieved on 2024-05-04.
  13. Climate Action Africa Launches CMA Labs to Support Tech Startups - THISDAYLIVE (en). www.thisdaylive.com. Retrieved on 2024-05-04.
  14. Uroko (2023-07-28). Climate change: New effort at mitigating impact focuses on data, research (en-US). Businessday NG. Retrieved on 2024-05-03.
  15. Kolo (2023-09-20). Climate Action Africa Launches Initiative for Children (en-GB). Development Diaries. Retrieved on 2024-05-03.
  16. Climate Landscape Analysis for Children in Nigeria | UNICEF Nigeria (en). www.unicef.org (2023-11-15). Retrieved on 2024-05-03.
  17. African cities can do more to protect children from climate change. www.africanchildforum.org. Retrieved on 2024-05-03.
  18. Ovat (2023-09-09). Climate Action Africa reiterates mission to ensure resilience on continent (en-GB). Tribune Online. Retrieved on 2024-05-03.
  19. Africa Climate Summit 2023 | Driving Green Growth and Climate Finance Solutions for Africa and the World. www.africaclimatesummit.org. Retrieved on 2024-05-04.
  20. Africa Climate Week & Summit 2023 (en). UNEP - UN Environment Programme. Retrieved on 2024-05-04.
  21. Nigeria (2024-02-04). Groups partner to tackle Nigeria's climate crisis (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 2024-05-04.
  22. Omiyale (2024-03-26). CAAF24: Calls for Collective Action on Africa's Climate Challenges | Business Post Nigeria (en). Retrieved on 2024-05-03.
  23. Omiyale (2024-03-26). CAAF24: Calls for Collective Action on Africa's Climate Challenges | Business Post Nigeria (en). Retrieved on 2024-05-04.
  24. Moses (2024-04-02). Stakeholders To Combat Climate Change Challenges (en-US). Retrieved on 2024-05-04.
  25. Adebayo (2024-04-14). Climate Action Africa seeks stakeholders’ collaboration to address Nigeria’s climate crisis - New Telegraph (en-US). newtelegraphng.com. Retrieved on 2024-05-05.
  26. Blessing Akorowosi. Climate Action Africa advocates inclusivity, partnership to tackle Nigeria’s climate crisis. championnewspaper. Retrieved on 2024-05-05.
  27. Jonatan Pinkse and KolkAns Kolk (2012). "Addressing the Climate Change—Sustainable Development Nexus". Business & Society 51 (1): 176–210. 
  28. Ovat (2023-10-01). Climate Action Africa continues impressive strides toward resilient continent (en-GB). Tribune Online. Retrieved on 2024-05-04.
  29. Nigeria (2023-08-07). Group launches climate-tech startup labs against flooding, others (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 2024-05-04.
  30. Ikpoto (2023-07-30). CMA unveils climate-tech startup lab (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 2024-05-04.
  31. Climate Action Africa Launches Climate Stories 4 Kids To Educate Young Africans | Independent Newspaper Nigeria (en-GB) (2023-09-20). Retrieved on 2024-05-04.
  32. AutoReportAfrica. Grace Oluchi Mbah, Co-Founder and Executive Director of CAA (left) with Dr. Salisu Dahiru, Director General of NCCC (en-US). ..:: AUTO REPORT AFRICA ::... Retrieved on 2024-05-04.
  33. Techeconomy (2023-09-07). Climate Action Africa Takes Center Stage at #ACS2023 (en-GB). Tech | Business | Economy. Retrieved on 2024-05-04.
  34. Itodo Daniel Sule. CAAF24: ‘Africa Must Unite In Tackling Climate Change Crises’. dailytrust. Retrieved on 2024-03-23.